Senaste dagarna har Dooley bl a;
Promenerat 1,5 timme i sträck
Koncentrerat sig på 5 lite större sökområden
Gått normalt ner för trappor

Ja, nu är han fullt återställd o vi pustar ut. 🙂

Helén bjöd in till NW träning och go-fika. Sara som förhoppningsvis ska tävla med Dooley i december fick vara den som höll i snöret, ikväll.
De jobbade finfint tillsammans.

Dooley återhämtar sig fint o ligger uppåt 90% återställd.
Idag fick han en liten utmaning i ett snörikt o lite halt Mölledammarna. Där invigde husse sin portabla gasolgrill.
Barnbarnen bjöd Dooley på korv. 🌭

Vi brukar säga att vi bor i det snöfattigaste hörnet i Sverige, men idag fick vi så vi teg. Husse skottade på entrésidan inte mindre än fem! gånger.
Härligt, vackert och mysigt, men oj vad det fastnade i Dooley’s päls!!!

Vi har haft några oroliga dagar. Först en natt då Dooley kissade ner våra sängar. Min tanke var att han är ju gammal och sov kanske djupt.
Ett par dagar senare hoppar han ner från vår säng och vi hör hur han trillar. När vi därefter skulle gå ner för trappan var han helt oförmögen!

Så fort veterinärkliniken öppnade den morgonen hängde vi i princip på låset (denna morgon var deras telefonväxel ur funktion). Fick träffa vet Anna L, en ny bekantskap för oss. Hon som jag trodde symtomen kom från ett diskbråck i ryggen. I stället för att sätta in smärtstillande på måfå, blev det en remiss till en neurolog. Väl på Awake fick vi lämna Dooley ett par timmar då vi inte kunde boka tid med specialisten.
Han kom dock fram till att det inte var något diskbråck utan symtom från hjärnan.
Nu har det gått några dagar o vi kan konstatera att det varit ett vestibulärt syndrom. Då blir hunden typ ”yr i pottan” o benen bär inte den.
Läskigt men symtomen går i princip alltid tillbaka och det utan behandling. De kan bli bra mycket sämre än vad Dooley blivit men det har varit tillräckligt oroligt.

Mitt i det akuta skedet tog vi beslutet att Dooley inte längre kan sova uppe hos oss. Vi vill inte att han ska ramla ner varken från vår säng eller i trapporna. Eftersom han fyller 14 nästa gång så kommer ändå åldern snart att sätta stopp för dessa aktiviteter.

De två första nätterna sov jag på soffan nere hos honom, men på en vecka har Dooley accepterat/förstått att han ska sova ensam på bottenvåningen. Som kompensation blir det extra mys både före sänggåendet och direkt på morgonen.

Detta blir därför sista bilden på Dooley när han ligger nedbäddad i min säng.
Det tar på matte- och husse-hjärtan, men vi vet att det är det bästa (på köpet sover vi alla lite bättre).

Hittade en ny serie svenska tugg, när vi veckohandlade på ICA Maxi. Dyra men vi gillar ju svenskt. Dooley håller med! 😋

På Viarps Scoutkår ordnade idag Nosework till 1000, en summit.

Varje ekipage fick söka i upp till 12 minuter och man fick veta att det fanns mellan 8 och 15 gömmor.

Efter ca 9 minuter sa jag färdig och då visade det sig att Dooley hade hittat 8 av 10.
När vi kom in i lokalen (bakom de blå dörrarna) såg jag att det fanns tre trästolpar i rummet (men efter 30 sekunder hade jag glömt dem) o där satt så klart en av de missade gömmorna. 🙈

Idag har vi gjort fint på hundgraven. M, L och M hade varit där före oss och tänt ljus.