I eftermiddag har vi då varit hos veterinär Fredrik Danielsson (specialist inom kirurgi och ortopedi) på Lundabygdens Djursjukhus. Trots att jag försökt förvissa mig om att röntgenbilderna från Din Veterinär i Hbg kommit fram, så hade de inte det! Under tiden vi väntade på bilderna via mail, pratade Fredrik o jag om vilka symtom Speedy uppvisat o vad jag visste om röntgenresultatet. Vi hade bara pratat en liten stund, när Speedy plötsligt tog ett skutt upp på undersökningsbordet (85-90 cm högt) Det hoppet, tillsammans med undersökningen, där veterinären klämde o kände ordentligt på rygg o kring höfter på ”Bus” gav beskedet att vi får fortsätta med fullt ös på agilitybanorna. Så skönt! Den lilla nabben på ländkotan (som syns på röntgen) tyckte veterinären att vi helt kunde bortse ifrån. Han menade på att arbetande hundar som har några år på nacken får sådana o få individer får besvär från dem. Speedys ”attacker” kan bero på något helt annat o i nuläget var vi överens om att det inte finns anledning för någon fortsatt utredning.
Det var ett värdefullt andra utlåtande o ett utlåtande från ett ortoped-proffs känns ju extra bra.