Då är det dags för dig som läsare att skapa en ny ”Favorit”. Nu har jag nämligen (med Marcus hjälp) lagt upp hemsidan/bloggen på en ny domän, nämligen www.welshar.se. Glöm nu inte att ändra!

Än så länge räknar vi veckor då det gäller Dooleys ålder. Idag är han 12 veckor o väger 7,4 kg. I morse var vi hos veterinären för vaccination. Det gick kanon – Dooley sa inte ett ljud.

Här ett par ståbilder (inte helt lätt att få till…)

Ikväll är det kurs för båda jyckarna, först ut är Dooley på valpkurs o sedan kör Speedy tävlingslydnad.
Förmodligen sista dagen på ett tag vi har riktigt sommarväder.

…har vi inte tid att fira som vi brukar, så det får bli om en vecka istället (å det går ju lika bra 🙂 ). Yngste sonen engagerar nämligen större delen av familjen till sin o flickvännens flytt från Småland till Skåne, idag.

Jag har under dagen varit hemma med G o G (galningen o den gamle).
Började dagen med att bjuda de fyrbenta på en tur till brukshundklubben. Det var bara vi där o jag passade på att låta Dooley prova på balansen, gungan, slalom och tunnel. Det gick fint!
Jag lärde mig så mycket att jag ALLTID ska ha den hunden som inte just tränar, uppkopplad, alternativt i bilen. Måste över huvud taget bli mer konstruktiv i mitt upplägg av hundträning!

Dooley är på många sätt en riktig charmknutte, men ibland kan han reta gallfeber på mig. Framför allt biter han i ALLT inte minst i sten och på växterna i trädgården.
Rumsren är han inte, men på mitt jobb samt på natten är han ”torr”. Det jag inte förstår är att han vid fyra tillfällen kissat i bur resp i hundsäng. Han väljer också ofta att kissa inne på trägolvet fast att altandörren står öppen och det är fritt ut till gräsmattan.

Så här rara kan de också vara! 😉

För 3 år sedan fick jag detta ”träd” av Marcus, i Mors Dags present. Kanske inte perfekt i form numera, men bär åter massor med frukt. Lite stolt är jag faktiskt…

Som du nog märkt börjar det ske små förändringar här på sidan. Marcus hjälper mig att fixa och inom kort kommer bloggen att läggas på en ny domän. Nu är det ju inte bara en, utan två welshar det ska bloggas om. 😀

Vi som redan har mer än nog med sysselsättning fick ännu en uppgift. I vintras upptäckte vi att taket på förrådet läckte och en firma kom och tätade det. Innan dess hade det ju kommit in vatten i förrådet, så nu skulle en snickare byta de skadade plywoodskivorna. Detta innebär att förrådet måste tömmas. Utrymmet är litet, men det går att få in massor av prylar. 😉
För att vara lite positiv mitt i det hela så är vädret torrt och soligt när prylarna ska bäras samt vi får chansen att måla väggarna vita och sedan sätta upp nytt, mer anpassat hyllsystem och därefter få ordning på kaoset.
Under tiden lever vi i förrådsköket!

Vi har så mycket att göra nu att tiden bara rusar och det finns inte möjlighet att riktigt njuta. Jag är i princip bara hemma i huset i stan, när jag sover…
Igår kom plötsligt sommaren och vi längtar efter att sitta ute på altanen o grilla. Ser också fram emot fler gemensamma promenader (alla fyra).
Lille Dooley växer o frodas (som sig bör) och har ökat ett helt kilo i vikt sedan förra måndagen. Han väger nu alltså 6,7 kg och det syns att han blivit högre.
Igår var vi på valpkurs (praktik) och idag är det sista gången på teori-delen. På onsdag ska Speedy åter träna tävlingslydnad.
Mellan jobbet o dagens kurs har jag också hunnit besöka min frisör o blivit lite finare i håret. Under tiden fick Dooley bekanta sig med en snäll vorsteh-dam vid namn Bessie.

Avkopplad och trygg här trots att han nyligen velat ringa Hundombudsmannen…

Idag är Dooley 10 veckor och han väger 5,7 kg. Exakt lika mycket vägde Speedy vid samma ålder.
Här är de två ”bröderna”, 10 veckor resp 10 år;

Det är mycket hund just nu! ;-)Lägg där till bl a jobb och renovering i lilla fritidshuset. Kalendern är fulltecknad och jag känner att det ska bli skönt när det så småningom blir lite lugnare…

Speedy har i veckan varit på tävlingslydnadsträning. Tänk vilken kontakt vi fått där nu för tiden! 🙂 På lördagen åkte vi till Oxie (i storm) för att tävla rallylydnad, avancerad. Jag hade i förväg bestämt mig för att ”ta” honom i 8:ans frestelse om han skulle gå fram till godisskålarna. Det var snälla matskålar med nät över o bara några ynka korvbitar i. De skulle vi nog kunna passera…, men nej, redan vid skylten före 8:an började Speedy konstra o med nosen på ena skålen tog jag i honom. Det behövdes bara en försiktig tillsägelse o han följde snällt med andra varvet runt skålarna utan att nosa. Katten också det här, för övrigt gick banan o honnören helt okey o vi borde klarat ett godkänt. Idag valde jag som sagt istället en disk o jag hoppas det ska ge resultat fram över istället.

Dooley’s vecka har innehållit mycket nytt. Vi har promenerat i koppel och det dessutom i stan. Han stannade o kliade sig på halsen några gånger, men det gick ganska bra ändå. Hemma har han upptäck trapporna och är redan snabb som blixten upp efter en. Vi har också konstaterat att han blivit en liten matte-gris och skricker som en stucken sådan när han sätts ”bakom galler”. Här måste ensam tränas!

I lördags kollade vi in röd/vita hos vår granne, Backgården. Dooley tyckte att de var lite läskiga, såna stora welshar har han aldrig tidigare stött på. Å de lät annorlunda också.
I måndags var jag på valp-teori och igår var vi på praktik, Dooley och jag, för första gången. Inte trodde jag att man kan få en sådan kontakt med en 10 veckors valp. Det här måste vi fortsätta att utveckla! Med kontakt samt en bra inkallning kan man komma långt.

Redan så här första veckan i familjen, får Dooley hänga med på olika upptåg. Idag har han redan för andra gången i sitt liv varit på ”mänsklig” uteservering (tidigare har han bara besökt mammas mjölkbar). Vi cyklade till Trivas på Råå. Speedy fick springa bredvid husse och Dooley fick åka cykelkorg med mig.

Ikväll har vi varit i Vejbystrand o målat. Husse jobbade hela tiden medan jag roade hundarna. Vi gick bl a ner till stranden. Dooley är alldeles makalös på att tugga på allt, sten, tång, gräs mm.

Gårdagens kurs med Speedy gick alldeles utmärkt. Han kan vara en riktigt pärla. Inte ens särskilt många skall! 🙂