På lördagskvällen var vi hos en av mina kusiner o hans fru o åt en massa god mat. Det blev sent i säng o jag var bra trött när klockan ringde strax efter 6.
Turen ner till Skurup flöt på bra. Tidiga söndagsmorgnar är det inte många bilister i farten.
Det kom att bli lång väntan mellan loppen, precis som jag befarat. Första loppet 09.30 o andra klockan 14.30. På förmiddagen var det Hopp 2. Efter två hopphinder i starten försvann Speedy från banan. Han var borta o vände vid starten på agilitybanan o kom sedan tillbaka. Vad han skulle? Ja, om jag det visste!
I eftermiddagens agilityklass hade vi bra fart o samarbete, men tyvärr tog Speedy ett stort gasell-språng ner från balansbommen o 5 fel var ett faktum. Hade jag inte jagat poäng till ”Årstävlingarna” så hade jag visat honom vad som gäller (som jag skrev om för några dagar sedan).
Tiden hade räckt till en fjärde-placering o en pinne om vi bara vore felfria…
Nu fick vi nöja oss med en 13:nde plats bland 40 startande.

Ålning, mellan loppen…  🙂

Idag har Speedy varit med mig på jobbet hela dagen. Han har därmed mest legat still. Bengt o jag tog därför en långpromenad med honom, efter kvällsmaten. När vi kommit in igen från den regnvåta turen satte jag mig o anmälde till en agility tävling o en utställning längre fram i höst – Det blir första gången i veteranklass!

Jag har också anmält mitt intresse för en viltspårkurs. Blir den av startar den nästa vecka.

Hur det gick i Skurup igår berättar jag när resultatlistorna lagts ut på Internet.

Igår var Speedy o jag upp på klubben o tränade agility för Rose-Marie. Fast vi var ringrostiga tyckte hon att vi ”tog oss” ganska snabbt.
Vi pratade om det här med kontaktfält. Speedy är oftast duktig på träning, men på tävling hoppar han ibland ”hej vilt”. Jag vet att jag borde ”ta” honom på en tävling (o därmed diska oss), men det är så svårt när man så gärna vill jaga poäng till tävlingarna ”Årets Allroundwelsh” o ”Årets Freckles Hund. Ska jag ”våga” sätta ner foten på söndag o tala om vilka regler som gäller även på tävling?!?!
Ja, på söndag ska vi till Skurup för att tävla. Hade vi bara varit i klass 2 så hade tävlingen varit avklarad på en förmiddag. Nu är det ju tyvärr så att vi saknar 2 pinnar innan vi är där, så det verkar dröja. Tills vidare får jag stå ut med att ofta starta i första resp sista klassen för dagen.

Min egen dator är i behov av service, så först i början av nästa vecka kommer jag att kunna lägga upp några bilder.

Jag har idag nåtts av meddelandet att en av Speedys valpar, Orlow (kallad Kasper), tragiskt avlidit, endast 1,5 år gammal. Man vet inte med säkerhet vad han dog av, men teorin är en speciell sorts bakterier i magen alternativt hål på tarmen.

Vi tänker extra mycket på Maria, Christian o barnen som mist en kär familjemedlem i förtid.

När vi igår satt vid Rya golfbana o åt lunch kom jag att tänka på att Speedy gått med en runda på en bana. Det var när vi var på Cypern o Speedy bodde en del av veckan hos min dåvarande kollega Jens och hans sambo Märta i centrala Helsingborg. De filmade Speedy o gav oss den på en CD-skiva. Här är resultatet. Året var 2003 o Speedy har vid tillfället inte ens fyllt 2 år.
Glöm inte att sätta på ljudet!

I eftermiddag har vi då varit hos veterinär Fredrik Danielsson (specialist inom kirurgi och ortopedi) på Lundabygdens Djursjukhus. Trots att jag försökt förvissa mig om att röntgenbilderna från Din Veterinär i Hbg kommit fram, så hade de inte det! Under tiden vi väntade på bilderna via mail, pratade Fredrik o jag om vilka symtom Speedy uppvisat o vad jag visste om röntgenresultatet. Vi hade bara pratat en liten stund, när Speedy plötsligt tog ett skutt upp på undersökningsbordet (85-90 cm högt) Det hoppet, tillsammans med undersökningen, där veterinären klämde o kände ordentligt på rygg o kring höfter på ”Bus” gav beskedet att vi får fortsätta med fullt ös på agilitybanorna. Så skönt! Den lilla nabben på ländkotan (som syns på röntgen) tyckte veterinären att vi helt kunde bortse ifrån. Han menade på att arbetande hundar som har några år på nacken får sådana o få individer får besvär från dem. Speedys ”attacker” kan bero på något helt annat o i nuläget var vi överens om att det inte finns anledning för någon fortsatt utredning.
Det var ett värdefullt andra utlåtande o ett utlåtande från ett ortoped-proffs känns ju extra bra.

När vi steg upp vid halv-tio hade vi en helt oplanerad dag framför oss – En ovanlig känsla.
Efter frukost tog vi bilen till Landskrona. Där pågår denna helgen ”Trädgårdsgillet”. Vi tittade framför allt på flottarna som kreativa människor skapat till flytande trädgårdar. En promenad i koloniområdet blev det också. Landskrona är landets koloniätaste stad o i den på Citadellområdet har flera stora tomter o ”riktiga” hus, bara det att de är byggda i en något mindre skala än normalt.
På vår rundvandring träffade vi på Lisbeth o Helge två gånger. Andra gången var på Slottscaféet, där vi fikade tillsammans.
På vår hemfärd körde vi ner om Sundvik där vi turligt nog träffade på en bekant (släkt till skäkten) som just var ute o hämtade sin tidning i brevlådan. Han bjöd in, så vi fick se deras (Christer o Christinas) fina hus o på innergården satt vi sedan o fikade tillsammans med dem.
Än en gång har vi konstaterat hur lätt Speedy är att ha med i olika sammanhang. När han fått hälsa o kollat av ett nytt ställe så går han sedan bara o lägger sig.

Kungen av Landskrona

Husse o Speedy

Citadellet i Landskrona, en fästning från 1500-talet

En av de flytande ”trädgårdarna”

Hemma blommar citrusväxten jag fick av Marcus på Mors Dag, tidigare i år.
Hoppas det kommer nya frukter också.

Cyklade upp till klubben o tränade några agilityhinder på eftermiddagen. Det är ända sedan början av juli (då vi tävlade i Bjuv) som vi körde agility senast. Jag har anmält till ännu en tävling, men känner att vår framtid på agilitybanorna är lite oviss. Nästa vecka ska vi träffa veterinären som har specialiserat på orotpedi o då ska jag fråga om det är lämpligt att vi fortsätter med våra aktiviteter.

Speedy är väldigt lätt att cykla med, både med o utan koppel. När han får springa helt fritt gäller det dock att se upp – Han är INTE rädd för hjul i rullning!
Under den ljusa delen av året blir det åtminstone 5 turer i veckan med cykel.

På eftermiddagen gick Lillhusse Christian o jag en hygglig promenad på dryga timman.
Under kvällspromenden tog jag en bild, med mobilen. Här har Speedy just avslutat en måltid, bestående av gräs.

Uj vad jag blivit dålig på att skriva på bloggen, men det händer liksom inte så mycket för Speedy nu för tiden. Först fyra slöa veckor i Vejbystrand o nu när vi jobbat två veckor har det heller inte blivit så mycket mer än vanliga promenader. Jag har bl a lagt tid på besök hos sjukgymnast (foten jag opererade i vintras är inte riktigt 100) o frissa osså har vi haft goda vänner på besök några kvällar o då har det klart behövts handlas mat o fixa till hemmet.

Idag har jag åtminstone lagt ett litet bruksspår till Speedy. Sådant uppskattar han alltid. Till en början spårade han perfekt, men efter att linan fastnat i en massa pinnar i skogen så blev det lite si o så. Får ta o träna oftare  😉

På tisdag hade vi planerat in en långpromenad inkl fika tillsammans med Anne, men en av hennes tikar har börjat löpa, så det blir inget av det, den kommande veckan.

Har just konstaterat att sönerna o deras kompisar landat på Kastrup för bara några minuter sedan. De har varit i Nice två veckor. Jag blir allt också lite sugen på att åka dit.